2008-09-30

Surfcamp

Yeh i'm a surfer!


...eller inte! Nej man ska väl inte överdriva begåvningen. Men jag vet nu i alla fall hur man gör och då och då bemästrade jag denna konst men kanske inte så graciöst som en riktig surfare.
Bussen avgick från Wellington Street inne i Perth 07:00 på lördag morgonen. Lite småtrötta satte vi (jag, Karin, Helena och Linsey) oss i den surfinspirerande bussen och somnade på direkten. Tur var väl det inför första dagen på brädan, eller snarare i vattnet brevid brädan. Vi anlände till Lancelin beach vid halv nio tiden och där väntade te, kaffe, kakor och frukt innan teorilektionen satte igång i vardagsrummet. Denna varade dock inte så länge utan snart var vi redan ute och valde våtdräkter, solhattar och surfbrädor. Redo för vågorna gick vi i samlad trupp ner till stranden som låg fem minuters gångväg bort från Beach house där alla på skolan bodde. Innan vi gick i vattnet så var det uppvärmning och stretching på stranden i samla trupp.




Huset var relativt nybyygt och mycket najs. På övervåningen fanns ett stort vardagsrum med storbilds-TV, en massa filmer för de lata kvällarna, soffor, beanbags att somna i och ett biljardbord. På den stora balkongen utanför spenderade vi eftermiddagarna liggandes i hängmattor och beanbags. Man är ju rätt trött efter sex timmars surfande så det blev en hel del slappande medan historier om dagens surfäventyr avbytte varandra. På kvällarna serverades goda middagar beståened av exempelvis barbeque och tacos vid långbord på den stora balkongen. Lunchen som bestod av färska baguetter, snikers, frukt och kakor åts på stranden. Som ni hör så var maten en av höjdpunkterna på denna resa.

Som ni vet är världen liten och detta visade sig även här på denna sufrcamp. Vi kanske var tjugo personer på skolan och en av dem, en finsk kille, visade sig gå i samma kurs som mig kom vi fram till. Har aldrig sett honom förrut för det är en stor klass så det var ett samanträffande. Som att det inte skulle vara nog så kom det nästa dag en finsk tjej, Saana, som pluggar i Melbourne. Tror ni inte att hon känner Emma Dorenius, en klasskamrat till mig i Karlstad som nu pluggar på samma universitet som Saana i Melbourne. Asså ibland blir jag mörkrädd!



Så till mina surfegenskaper. Kan väl säga som så att det inte var så svårt att stå på brädan men att bemästra konsten att göra det snyggt är en helt annan sak. Ni får väl döma själva av filmen. Men som vanligt så får man ju inte det bästa på film, haha!






Tillbaka i Perth klockan fyra på tisdag eftermiddag med en värkande kroppar var vi mycket nöjda med utflykten och vad vi åstakommit i vattnet. Alla var inte lika övertygade om att dem skulle surfa igen men det är jag! Jag ska, om jag har tid innan jag åker hem, även försöka lära mig konsten att surfa.


Hej då!

2008-09-21

Crayfishparty!!!

Hello mates! (Mates är ett australiensiskt slang för vän.)

Igår var det kräftskive dax här nere i Australien! Det började med att jag för några veckor sedan förklarade olika svenska traditioner för amerikanarna jag bor med. Dem tyckte att kräftskiva det lät ju roligt så det var bara för mig att fixa en. Så tillsammans med fyra andra svenskar har jag planerat och nu även genomfört detta event.





För att få detta att bli riktigt svenska begav vi oss i till IKEA i Perth och inhandlade kräftorna och diverse tillbehör. Snappsvisorna hitade vi även dem på IKEA, översatta och klara. Ett bra ställe det där IKEA. Eller vad säger du Annika? :) Hattarna hittade vi några på IKEA och några hade min kära mor skickat ner, tack för det mamma! Självklart hade vi även en kräftmåne som Malenas mamma skickat. Ni förstår att denna fest var välplanerad...



Festen blev mycket lyckad måste ja säga! Alla var glada även om inte alla tyckte att kräftor var det godaste dem ätit, haha! Martin fick hålla en lektion i hur man skalade dem på engelska, det skulle man ha spelat in! Det var mycket nödvändigt då det visade sig vara den svåraste biten. Luke här på bilden är en av mina "flatmates". Amerikan som han är så nöjde han sig inte med en kräfthatt utan skulle ha två.


Det var allt för denna gång!


CU






Visst är jag och Karin söta i våra kräfthattar?

2008-09-09

Lite mer bilder från resan...

Monkey Mia
Så här kunde handfaten se ut i outbaken, mys pys!

Jag i ett av vattenfallen i Karinja Nationalpark

Spindel, uäck!

Tältdags i Karlinja National Park

Jag och Karin i Karinja National Park

After Beach, jiha!
Vacker flicka på vacker strand
Hoppande kängru
Jag någonstans...
Vacker solnedgång första kvällen på resan
Karinja Nationalpark
Någonstans ute i Outbacken

North West Trip

Vet inte riktigt var jag ska börja denna gången...

Sedan det senaste inlägget har jag upplevt så mycket som jag inte riktigt hunnit smälta än. Men jag ska göra ett försöka att sammanfatta min resa norrut på Australiens västkust och inne i outbacken.


Vi startade från Murdoch University och car park 6 tidigt på fredag morgon. Alla 37 internationella studenter var förväntansfulla och spända. Detta släppte dock snart då vår underbara busschaufför och guide, Ben, satte igång namnleken. Alla fick säga sitt namn, sin nationalitet, favorit flingor och favorit band. Efter detta och ändå tills vi kom tillbaka till car park six 10 dagar senare dånade musiken ut ur högtalarna från bussen och konversationerna på lite knackig engelska var livliga. Ja kanske inte alltid, det blev en hel del timmars sömn i bussen med under dem tidiga timmarna.


Vårt första riktiga stopp var Monkey Mia som är känt för sina delfiner som några gånger om dagen simmar ända in till stranden och hälsar på nyfikna turister. Undra egentligen vilka som är mest nyfikna, delfinerna eller turisterna... Hur som helst så var dem grymt söta, se själva på filmen som jag lagt upp. Den lilla delfinen har ännu inte ett utvecklat balanssinne så den kan inte stanna, därmed anledningen att den simmar runt runt sin mamma hela tiden. För fyra år sedan simmade jag med delfiner på Nya Zeeland och trodde att detta inte skulle bli så speciellt men den lilla underbara delfinungen tog mitt hjärta. Blir så lycklig varjegång jag tittar på denna film!

Andra stopet blev i Coral Bay och precis som det låter finns det koraller här. Efter en tidig frukost begav vi oss i bussen ut till stranden och på båten Nhanya-Ku. Denna tog oss ut till Ningaloo Reef med en under vattensvärd likt ett akvarium. Jag måste erkänns att korallerna är finare i Stora barriärrevet på östkusten men fiskarna här slår det mesta jag har sett innan. Dem var i alla regnbågensfärger i alla möjliga mönster. Jag och en vän delade på en undervattenskamera men dessa kort kan bli lite svårt att lägga upp, tyvärr! Resten av dagen spenderades på den fina stranden med salta bad, solande och lite mer snorkling för att avslutas med after bech på strandhotellet i byn innan bussen avgick till vårt boende för natten.

Tredje stoppet värt att berätta om är belägget mitt ute i Australiens västra Outback, Karinjia Nationalpark. Kanske inte låter så roligt men oj vilken natur! Väldigt långt från Sveriges granskogar kan jag lova. Här växer inte mycket men den röda sanden finns det mer av...även när man kommer hem igen tyvärr. Ni kan bara fantisera om vilken färg min vit/gråa spring skor har nu, haha! Här var vi ute på tre turer som alla hade samma mål, vattenfall. När man tänker på det så är det helt ofattbart hur det mitt ute i öknen kan finnas stora vattenfall men det är just det som gör dem så häftiga. På ett ställe var man tvugen att gå "spider valk" längs med klippkanten för att komma fram till en sötvattenspool med klippavsatser som tak. Spider valk innebar en fot på vänster klippa och en fot på höger och händerna på respektive sida och ramla inte ner...för där nere var det vatten som forsade på hala hala stenar. Var lite svårt att ta med kameran hit tyvärr men jag hoppas att ni efter min beskrivning kan fantisera om hur det såg ut och var mina nerver var under detta äventyr!

Detta var de tre mest spännande ställena vi var på men även de andra ställen hade sin charm som en strand med jätte höga och roliga vågor att tumla omkring i eller vad sägs om toaletter med spindlar och tre dagarsövernattningar utan dusch. Under resa sov vi tvånätter i rum och de andra i tält. Min kära vän Karin och jag delade tält och svor ihop när det var kallt och skrattade när tältet rasade ihop mitt i natten.



Ni som fortfarande läser vill jag tacka så mycket för uppmärksamheten, det blev ett långt inlägg denna gång. Hoppas ni tyckte det varit kul att läsa. Är det något speciellt ni undrar över eller vill att jag ska skriva om så säg bara till!

Kram kram